Det jag trodde skulle bli min tur blev bara ännu ett misslyckande. Har nog börjat inse att man alltid kommer vara som bäst nummer två. Så fort ett bättre alternativ dyker upp kommer man alltid bli förpassad till sidlinjen. Om man ändå kunde få stanna kvar på vågen ett par sekunder till innan den krossar en mot botten. Det är klart att det finns tillfällen då man lyckas balansera extra länge men det är oundvikligt att man tillslut tappar balansen igen. Frågan är om jag har energi att ta mig upp på en ny våg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar